Så var det dags för den sista krönikan från doktorandens horisont. Det är möjligt att ni kommer att få läsa andra krönikor som jag kanske kommer att skriva framöver, men då blir det inte från doktorandens horisont. Då blir det kanske från doktorns horisont, nej det lät inte så bra, även om jag snart kan titulera mig som medicine doktor. Kanske att det i stället blir från forskarens horisont, det låter lite bättre tycker jag.
Hur som helst ska jag försvara min avhandling ”Interprofessional team collaboration and work environment in the occupational health service in Sweden – the professionals’ perspective” den 5 juni. och när jag gjort det är jag inte längre doktorand.
Vad jag sedan kommer att ägna mig åt vet jag inte än. Förhoppningsvis kommer jag att gå vidare med något nytt intressant forskningsprojekt, och då gärna inom det ämne som ligger mig varmast om hjärtat – folkhälsa och arbetshälsa. Kanske har någon av er en idé om vad det skulle kunna vara.
Men horisont och perspektiv var det alltså. Det finns ett antal metaforer som beskriver att man kan uppfatta företeelser olika beroende på var man befinner sig. Perspektivet kan bli ett annat om du står längre bort eller om det du ser är något som är bekant. Är det du ser något nytt som du aldrig sett förut och inte har ord för ser du inte samma sak som den som står bredvid och har sett det förut.
Så är det också med professionerna i företagshälsovården. De beskriver både sådant som förenar där perspektivet är detsamma oavsett vilken profession de har eller vilken typ av hälsa de jobbar på. Men de beskriver också olika perspektiv. Kanske känner ni igen det, att ni jobbar i stuprör och att ni inte tar in hela den komplexa bilden och därför missar viktig information. Med olika glasögon kan man få ett bredare perspektiv om man är villig att lyssna på sina kollegor.
Det som har varit genomgående och glädjande i mina studier är att de som deltagit ger uttryck för att de känner tillit och förtroende för sina kollegor på hälsan, att man har respekt för varandras professioner och den kunskap och erfarenhet som andra har. Det är en bra grund för att bygga vidare på i det teamarbete som vi behöver ha för att ge kunden den ”bästa” servicen. Vilket ju är att erbjuda tjänster som gör att vi kan främja hälsa, förebygga ohälsa och när det är nödvändigt även erbjuda efterhjälpande insatser för att de som har ett arbete ska kunna fortsätta arbeta.
Att ha ett arbete och tjäna pengar för att kunna försörja sig (och sin familj) är viktigt för att bibehålla hälsan. Företagshälsans arbete har betydelse för folkhälsan och flera av Agenda 2030s målområden;
- Ingen fattigdom
- Ingen hunger
- God hälsa och välbefinnande
- God utbildning
- Jämställdhet
- Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
- Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Och flera med dem.
Därför måste vi fortsätta att arbeta tillsammans för en hälsosam arbetsmiljö för alla, och när vi gör det tillsammans i team på hälsan så ger det även oss själva en bättre arbetsmiljö.
Tack för förtroendet att ha fått skriva i tidningen Företagssköterskan under de här åren. Varmt tack också till alla er som läst det jag skrivit.
Om någon skulle vara intresserad av att vara med på disputationen men inte har möjlighet att resa till Örebro den dagen så kan man delta digitalt. Följ länken för att vara med på disputationen som äger rum den 5 juni klockan 09.00 Disputation: Anna-Karin Mouazzen, medicinsk vetenskap med inriktning mot hälso- och vårdvetenskap – Institutionen för hälsovetenskaper – Örebro universitet
Anna-Karin Mouazzen